Borttagning av polyper i tjocktarmen: Allt du behöver veta

Att få besked om en polyp i tarmen väcker ofta frågor om cancerrisk och operation — men de flesta polyper är godartade och kan avlägsnas enkelt under en koloskopi. Den här guiden går igenom hur vanligt det är, hur ingreppet går till, hur lång återhämtningen är och när uppföljning behövs.

Data i korthet: Förekomst: 25–30 % av 50+ · Godartade: 70–90 % · Tid till cancer: 10–15 år · Återhämtning: 1–2 dagar

Hur vanligt är polyper i tjocktarmen?

Polyper i tjocktarmen är ett av de vanligaste fynden vid koloskopiska undersökningar. Enligt American Society for Gastrointestinal Endoscopy (ASGE) har ungefär 25–30 % av alla vuxna över 50 år polyper, och förekomsten ökar med åldern. Det innebär att nästan var tredje person i den åldern kan ha en eller flera polyper.

De flesta polyper ger inga symtom alls. De upptäcks oftast av en slump vid screening eller undersökning av andra besvär. Det är först när de växer sig stora som de kan orsaka blod i avföringen eller förändrade avföringsvanor.

Enligt Gastroenterology, en ledande tidskrift inom gastroenterologi, bekräftar forskning att endast en liten andel av alla polyper — cirka 5–10 % — har hög risk att utvecklas till cancer. De flesta har specifika egenskaper som storlek och vävnadstyp som kan identifieras vid undersökningen.

Kan en polyp vara cancer?

Detta är den vanligaste och mest skrämmande frågan. Svaret är ja, men det är viktigt att nyansera. En polyp är en vävnadsutväxt från slemhinnan, och den kan vara antingen godartad (benign) eller elakartad (malign). De flesta polyper, uppskattningsvis 70–90 %, är godartade adenom enligt American Cancer Society.

Det är specifikt de adenomatösa polyperna som anses vara pre-cancerösa. De har en långsam tillväxttakt, ofta över 10–15 år, innan de eventuellt övergår till cancer. Denna tidsram är anledningen till att screening fungerar så bra — man hittar polyperna innan de hinner bli farliga.

Enligt ScienceDirect, en vetenskaplig litteraturdatabas, är risken för att en polyp ska vara cancer vid upptäckt låg. Om en polyp väl visar sig innehålla cancerceller är den ofta i ett tidigt stadium och kan avlägsnas fullständigt med endoskopisk resektion, vilket kan bota patienten helt utan ytterligare behandling.

Hur går en operation av polyper i tjocktarmen till?

Att operera bort en polyp, så kallad polypektomi, är ett vanligt och oftast enkelt ingrepp som utförs under en koloskopi. Metoden innebär att läkaren för in ett koloskop — ett flexibelt rör med en kamera i änden — genom ändtarmen och upp i tjocktarmen.

Förberedelse inför operation

Inför ingreppet krävs att tarmen är tömd, vilket innebär fasta och laxermedel dagen före. Själva ingreppet utförs vanligtvis under sedering, vilket innebär att du är avslappnad och smärtfri men fortfarande andas på egen hand.

Själva ingreppet – koloskopi med polypektomi

Det finns flera tekniker för att avlägsna polyper, beroende på deras storlek och form:

1. Vid en liten polyp (<5 mm) kan läkaren använda en biopsitång för att nypa bort den.
2. För större polyper används en ärtsnara (en tunn metalltrådsögla) som läggs över polypen och dras åt.
3. Polypen skärs bort med hjälp av elektrokauteri (värme) för att försegla eventuella blödningskärl.
4. Vid mycket stora eller platta polyper kan endoskopisk mukosaresektion (EMR) användas.

Ingreppet tar oftast mellan 20 och 60 minuter beroende på antalet och storleken på polyperna. Enligt PMC / review article är polypektomi en säker och effektiv metod med mycket låg risk för allvarliga komplikationer. Cleveland Clinic bekräftar att ingreppet är både diagnostiskt och terapeutiskt — det hittar och åtgärdar problemet i ett enda steg.

Eftervård och risker

Efter ingreppet kan du uppleva lätt gasighet eller kramp i buken, vilket är normalt och går över inom några timmar. Ett lätt blodinslag i avföringen kan förekomma under de första dagarna. Enligt University Hospitals of Leicester NHS Trust är risken för perforation efter stor eller komplex polypektomi låg, men kan i vissa fall uppgå till 1 av 100 ingrepp beroende på polypens storlek och läge.

Hur lång tid tar det för en polyp att växa i tarmen?

Polyper växer generellt mycket långsamt. Enligt forskning publicerad i Gastroenterology, en ledande tidskrift inom ämnet, kan det ta mellan 5 och 10 år för en liten polyp (mindre än 5 mm) att växa till en stor polyp (större än 1 cm) som anses ha hög risk för cancer.

Den så kallade adenom–cancer-sekvensen är en långsam process. Enligt American Cancer Society tar det ofta 10 till 15 år från att en polyp börjar utvecklas som godartad till att den eventuellt blir cancer. Denna tidsram är anledningen till att screening med koloskopi rekommenderas med flera års intervall.

Enligt ScienceDirect, en vetenskaplig litteraturdatabas, är den genomsnittliga tiden för en adenomatös polyp att utvecklas till cancer mellan 10 och 15 år. Detta är grunden för riktlinjerna som rekommenderar screening vart 5:e till 10:e år beroende på riskfaktorer.

Vad räknas som en stor polyp?

Storleken på en polyp är en av de viktigaste faktorerna för att bedöma risken för cancer. Inom gastroenterologin använder man ofta en tumregel: polyper som är större än 1 centimeter (10 millimeter) anses vara ”stora” och har en högre risk att vara eller bli cancer.

Enligt ScienceDirect, en vetenskaplig litteraturdatabas, är risken för cancer i en polyp under 5 millimeter mycket låg (mindre än 0,1 %). Vid storlekar mellan 5 och 10 millimeter ökar risken något. För polyper över 2 centimeter är risken signifikant högre.

Storleken är dock inte det enda som avgör. Även polypens utseende under undersökningen (t.ex. om den är platt eller skaftad), dess yta och histologiska typ (t.ex. villös eller tubulär) spelar in.

Vad är det för skillnad på polyp och hemorrojder?

Även om båda kan orsaka blod i avföringen är de helt olika tillstånd. Polyper sitter på slemhinnan inuti tarmen, medan hemorrojder är svullna blodkärl i analkanalen.

Enligt New England Journal of Medicine, en ledande medicinsk tidskrift, är polyper utväxter från tarmväggen och kan vara antingen benigna eller maligna. Hemorrojder, å andra sidan, är inflammatoriska svullnader i blodkärlen kring ändtarmsöppningen och är mycket vanliga, särskilt under graviditet eller vid förstoppning.

Skillnaden är viktig eftersom behandling och risker skiljer sig avsevärt. Hemorrojder kan ofta behandlas med kostförändringar, lokal salva eller i vissa fall kirurgi. Polyper kräver däremot borttagning för att utesluta cancer.

Enligt American Cancer Society är det en av de viktigaste anledningarna till att man inte ska avfärda blod i avföringen som ”bara hemorrojder” utan att ha fått det undersökt. En läkare kan enkelt skilja dem åt vid en rektalundersökning.

Hur mår man efter en koloskopiundersökning?

Efter en koloskopi där en eller flera polyper har tagits bort är det vanligt att känna sig lite öm eller ha lätt gasbesvär. Dessa symtom är en direkt följd av att luft pumpats in i tarmen för att underlätta undersökningen.

De flesta kan återgå till normala aktiviteter redan dagen efter ingreppet. Enligt Cleveland Clinic, en ledande medicinsk institution, är det normalt med mindre bukbesvär som gasighet och kramp i upp till 24 timmar. Ett lätt blodinslag i avföringen kan förekomma, särskilt om biopsier tagits, men det brukar vara ofarligt och upphöra inom några dagar.

För mer omfattande ingrepp, som stora polypektomier, kan läkaren rekommendera att du tar det lugnt i 1–2 veckor. Enligt American Cancer Society kan full återhämtning efter en stor polypborttagning ta upp till två veckor. Enligt University Hospitals of Leicester NHS Trust rekommenderas ofta att undvika tunga lyft och ansträngande träning i cirka två veckor efter större polyper.

Efter sedationsprocedur ska man inte köra bil, dricka alkohol, hantera maskiner eller fatta viktiga beslut under 24 timmar, enligt University Hospitals of Leicester NHS Trust.

Vilka är de tidiga tecknen på tarmcancer?

De vanligaste varningssignalerna inkluderar blod i avföringen, en plötslig förändring av dina avföringsvanor som varar i mer än några veckor, en känsla av ofullständig tömning, oförklarlig viktminskning eller ihållande trötthet.

Enligt American Cancer Society kan dessa symtom ofta orsakas av andra tillstånd som hemorrojder eller irritabel tarm, men de bör alltid utvärderas av en läkare för att utesluta cancer. Tidig upptäckt är avgörande, och 90 % av patienterna med lokaliserad kolorektal cancer överlever i fem år eller mer.

Många fall av tarmcancer orsakar inga symtom alls i tidigt skede. Det är därför screening är så viktig — den kan hitta förändringar innan de blir symtomgivande.

Vilken uppföljning behövs efter en operation av polyper i tarmen?

Efter att en polyp har avlägsnats är uppföljningen avgörande. Det handlar inte om att du är sjuk, utan om att övervaka din tarmhälsa för att förebygga framtida problem. Enligt American Cancer Society beror tiden för nästa koloskopi på polypens storlek, antal och histologi.

För de med en eller två små (<1 cm) tubulära adenom är nästa kontroll vanligtvis om 5–10 år. Om det däremot handlar om större eller flera polyper, eller om de har villös histologi (en riskfylld celltyp), kan nästa koloskopi rekommenderas inom 1–3 år.

Enligt New England Journal of Medicine, en ledande medicinsk tidskrift, är syftet med uppföljningen att fånga upp nya polyper innan de hinner utvecklas. Det är en försiktighetsåtgärd, inte ett tecken på att något är fel.

Att hålla sig till uppföljningsschemat är det viktigaste steget du kan ta för att minimera risken för cancer. Det är också ett tillfälle att gå igenom livsstilsfaktorer som kost, motion och vikt, som påverkar risken för nya polyper.

Relaterad läsning: Vård av anhörig efter operation – närståendepenning · Knöl i ljumsken kvinna – orsaker och vårdråd

Vanliga frågor