Här är gudagott att vara: text, upphov och sammanhang

Textförfattare: Gunnar Wennerberg (1817–1901) (Svenska Wikipedia (Wennerberg-artikeln)) · Ursprung: Glunt nr 25 i Gluntarne (Svenska Wikipedia, Gluntarne-artikeln) · Första utgivning av Gluntarne: 1849, Stockholm (Svenska Wikipedia, Gluntarne-artikeln) · Psalmtonsättningar till 1869: 40 i tio häften (Svenska Wikipedia, Wennerberg-artikeln)

Åtta uppgifter, ett mönster: sången kommer ur en burlesk sångcykel, medan Wennerbergs psalmer hör till en separat kyrklig utgivning.

Vem skrev „Här är gudagott att vara”?

Gunnar Wennerbergs text

• Text och musik: Gunnar Wennerberg (Svenska Wikipedia, sångartikeln)
• Ursprung: Glunt nr 25, „Examens-sexa på Eklundshof”, i sångsamlingen Gluntarne (Levande musikarv (musikhistorisk databas))
• Refrängen börjar: „Här är gudagott att vara, o, vad livet dock är skönt!” (Svenska Wikipedia, Gluntarne-artikeln)

Det är lätt att tro att sången är en fristående visa. Levande musikarv beskriver den i stället som ett ursprungligen lyriskt intermezzo i det burleska upptåget, och den bilden förklarar mycket av hur den används idag.

Var sången kommer ifrån

• Handlingen: Glunten och Magistern söker sig till utvärdshuset Eklundshof och beställer en examenssexa efter kameralexamen (Svenska Wikipedia, Gluntarne-artikeln)
• Den mest kända delen: de festande slår sig ner på gräsmattan utanför värdshuset och sjunger „Här är gudagott att vara” (Svenska Wikipedia, sångartikeln)

Implikationen: den som frågar vem som skrev „Här är gudagott att vara” får svaret Gunnar Wennerberg, men frågan om vad sången är förblir knuten till Gluntarne och inte till psalmboken.

Vem var Gunnar Wennerberg och vad skrev han?

Gluntarne som huvudverk

• Gluntarne är en sångcykel för baryton, bas och piano med text och musik av Gunnar Wennerberg (Svenska Wikipedia, Gluntarne-artikeln)
• Caprice Music anger att cykeln består av 30 duetter för baryton och bas (Caprice Music, musikbloggen om Wennerberg)
• Första utgåvan kom 1849 i Stockholm hos Hirsch (Svenska Wikipedia, Gluntarne-artikeln)

Gluntarne har ibland jämförts med Bellmans sånger när det gäller samspelet mellan ord och ton (Caprice Music, musikbloggen om Wennerberg). Jämförelsen görs utan närmare detaljer, men den visar hur verket uppfattas: en sångcykel där ord och ton samverkar.

Psalmerna vid sidan om

• Till utgången av 1869 hade Wennerberg gett ut 40 psalmtonsättningar i tio häften (Svenska Wikipedia, Wennerberg-artikeln)
• Han skrev 55 sånger ur Davids psalmer för soloröst och kör (Caprice Music, musikbloggen om Wennerberg)
• Det första häftet, „Stycken ur Davids psalmer”, kom på Abraham Hirschs förlag 1861 (Svenska Wikipedia, Wennerberg-artikeln)

Wennerberg var tidigt invald i De Aderton och blev ledamot av Musikaliska akademien, trots att han var musikaliskt autodidakt, enligt Axess (kulturtidskrift).

Mönstret: samma tonsättare skrev både den profana visan och de kyrkliga psalmerna, och det är utgivningen som separerar dem. Visan hamnar i sånghäften, psalmerna i kyrkliga samlingar.

Är „Här är gudagott att vara” en psalm?

Sången i Gluntarne

• Sången hör till Gluntarne som Glunt nr 25 (Svenska Wikipedia, sångartikeln)
• Melodin anses höra till den nationella allsångsrepertoaren (Levande musikarv, musikhistorisk databas)
• Sången finns med i En svensk visbok, enligt Stockholms stadsbibliotek (Stockholms stadsbibliotek (bibliotekskatalog))
• Kungliga biblioteket katalogiserar en skolkörsamling med titeln och „G. Wennerberg” som upphovsman (Kungliga biblioteket, Libris (nationell katalog))

Visbok, allsånghäfte och skolkörsamling placerar sången i sångsamlingar. Psalmboken är en annan sorts bok, och det är skillnaden som avgör hur man bör läsa ordet psalm i sammanhanget.

Melodin i en psalm

• „Skönt det är i kvällens timma” använder Glunt-melodin, med text av Eric Bergquist, publicerad 1920 i Svenska Missionsförbundets sångbok (Svenska Wikipedia, Gluntarne-artikeln)
• Psalm nr 3 ur Ur Davids Psalmer del I, „Herre, vår Herre, huru härligt är ditt namn”, listas för solostämma sopran eller tenor och kör S.A.T.B. (Swedish Musical Heritage, nationellt notarkiv)
• Psalm 68, „Gud lägger oss ena börda på”, ingår i samma samling, men utgåvans årtal är osäkert (Swedish Musical Heritage (nationellt notarkiv))

Implikationen: den som vill ha säker status för sången får nöja sig med Gluntarne som ursprung och lämna psalmfrågan öppen.

„Här är gudagott att vara, o, vad livet dock är skönt! Hör vad fröjd från fåglars skara, se vad gräset lyser grönt!”

Gunnar Wennerberg, ur texten, enligt Svenska Wikipedia (Gluntarne-artikeln)

„Här är gudagott att vara – som allsång vid allehanda festligheter.”

Bo G Hall, författare och fil dr, i Axess (kulturtidskrift)

För körledaren som planerar ett framförande är valet tydligt: utgå från Gluntarne-källan och noterna i Alvin, och skriv inte ut psalmstatus som ett faktum innan en källa visar det.

Relaterad läsning: Text till Glada Barns Pippis sommarvisa

Vanliga frågor