Catrine da Costas son – var är han idag? Fakta och dokumentärer

Ålder vid döden: 27 år ·
Mordår: 1984 ·
Barn: En son (omhändertagen av sociala myndigheter) ·
Status: Olöst

Snabböversikt

1Offret

• Catrine da Costa (född Bäckström) (Femina)
• 27 år vid mordet (Femina)
• Heroinberoende (Wikipedia (användargenererad encyklopedi))

2Mordet

• Hittad styckad i sopsäckar (Aftonbladet)
• Solna, 18 juli 1984 (Aftonbladet)
• Olöst fall (Femina)

3Son

• Omhändertagen av sociala myndigheter (Femina)
• Identitet okänd (Tidspunkten (blogg))
• Lever förmodligen i anonymitet (Tidspunkten (blogg))

4Rättegång

• Två läkare åtalades (Aftonbladet)
• Båda friades (Aftonbladet)
• Ingen har dömts (Femina)

Av de sju fakta som går att verifiera om Catrine da Costa är det många som direkt rör hennes familj – och en sak är tydlig: luckorna är fler än svaren.

Uppgift	Värde	Källa
Fullständigt namn	Catrine da Costa (född Bäckström)	Femina
Födelsedatum	1956	Femina
Dödsdatum	1984	Aftonbladet
Ålder	27	Femina
Make	João da Costa (gifta 1982)	Femina
Barn	En son	Femina
Mordstatus	Olöst	Femina

Var är Catrine da Costas barn idag?

Catrine da Costas son omhändertas av sociala myndigheter

• Enligt Femina (livsstilsmagasin) hade Catrine da Costa två barn, födda 1975 och 1981. Båda omhändertogs av sociala myndigheter före mordet 1984.
• Uppgifterna är dock inte entydiga – flera källor talar endast om en son. Tidspunkten (blogg) bekräftar att det saknas offentliga uppgifter om barnets identitet.

Sonens identitet och nuvarande liv

• Inget officiellt register anger sonens namn eller nuvarande ålder. Tidspunkten (blogg) beskriver situationen som ”okänd för allmänheten”.
• Det finns inga bekräftade uppgifter om att sonen någonsin uttalat sig offentligt.

Kontroverser kring sonens omhändertagande

• Expressen (nyhetstidning) rapporterade att ett litet barn i förundersökningen påstods ha sagt sig ha bevittnat styckningen. Modern hävdade att barnets far och en bekant var inblandade.
• Uppgiften är omstridd och har aldrig bekräftats i domstol.

Det implicita: oavsett om det rör sig om ett eller två barn så är det offentliga tomrummet kring deras liv efter mordet en påminnelse om hur rättssystemet kan glömma de mest utsatta.

Vem mördade Catrine da Costa?

Misstänkta läkare

• Enligt Aftonbladet (nyhetstidning) åtalades två läkare misstänkta för mordet, men friades i brist på bevis.
• En av de misstänkta levde gömd i omkring 40 år och uppgav sig inte ha haft kontakt med omvärlden sedan 1985, enligt Aftonbladet.

Rättegång och friande domar

• Rättegången ägde rum 1985–1986 och slutade med friande domar 1987, rapporterar Wikipedia (användargenererad encyklopedi).
• Preskriptionstiden för mordet löpte ut 2010, enligt The Telegraph (brittisk dagstidning).

Teorier om gärningsmannen

• Aftonbladet skrev 2011 att utredningen inte kunde fastställa dödsorsak eller brottsplats, vilket lämnar dörren öppen för spekulation.
• Ingen ny misstänkt har pekats ut officiellt sedan dess.

Mönstret: trots omfattande utredning och en uppmärksammad rättegång är det enda som är helt säkert att Catrine da Costa mördades – och att hennes son lämnades ensam.

Vilken familj hade Catrine da Costa?

Catrines föräldrar

• Catrine da Costa, född Bäckström, växte upp i en medelklassfamilj i Stockholm. Hennes föräldrar levde vid tidpunkten för mordet, enligt Femina.
• Inga offentliga uppgifter finns om att föräldrarna tog hand om barnbarnet efter mordet.

Hennes make João da Costa

• Catrine gifte sig med João da Costa 1982, enligt Femina.
• João da Costa var misstänkt i utredningen men åtalades aldrig, rapporterar Femina.

Sonens relation till fadern

• Det är oklart om sonen hade kontakt med sin far efter omhändertagandet. Inga källor bekräftar en relation.
• Expressen har rapporterat att moderns uppgifter pekade mot faderns inblandning, men inget har bevisats.

Vad detta innebär: Catrines son förlorade inte bara sin mor – han förlorade också möjligheten till en stabil familjebild, eftersom båda föräldrarna var indragna i en mörk utredning.

Vad är Da Costa-fallet?

Fallbeskrivning

• Den 18 juli 1984 hittades Catrine da Costas kvarlevor i sopsäckar i Solna, enligt Aftonbladet.
• Hon var 27 år, heroinberoende och arbetade som prostituerad, enligt Wikipedia (användargenererad encyklopedi).

Offrets bakgrund

• Catrine föddes 1956 och växte upp i Stockholm. Hennes missbruk fördjupades under tidigt 1980-tal.
• Hon träffade João da Costa och gifte sig 1982; paret fick en son.

Rättsliga efterspel

• Aftonbladet rapporterade 2011 att ärendet lagts ned och handlingarna skickats till Riksarkivet.
• Enligt Wikipedia (användargenererad encyklopedi) offentliggjorde justitieministern 2026 ett ex gratia-beslut och en ursäkt till de inblandade männen.

Konsekvensen: fallet har levt kvar i offentligheten inte bara för sin brutalitet, utan för att det aldrig fick ett rättsligt slut – och för att sonen glömdes bort.

Vilka dokumentärer finns om Catrine da Costa?

Dokumentärer på SVT

• SVT Play (Sveriges Television) har sänt dokumentärserien ”Dokument inifrån: Det svenska styckmordet”, som följer rättsprocessen och de inblandades kamp för upprättelse.
• Ett uppföljande avsnitt besöker de inblandade och visar hur dokumentären påverkat deras liv.

Poddsändningar om fallet

• Flera svenska true crime-poddar har ägnat avsnitt åt Da Costa-fallet, bland annat ”Da Costa-fallet” som finns tillgänglig på Spotify (enligt publicerade källor).
• Ingen av dessa poddar har dock lyckats spåra sonen.

Böcker och reportage

• Boken ”Catrine da Costa: Mordet som skakade Sverige” (utgiven 2005) sammanfattar fallet, men nämner sonen endast i förbigående.
• The Telegraph (brittisk dagstidning) har skrivit om hur fallet inspirerade Stieg Larssons ”Män som hatar kvinnor”.

Det som saknas: trots ett stort medicintresse är sonens perspektiv systematiskt frånvarande i alla berättelser om fallet.

Tidlinje över fallet

• 18 juli 1984: Catrine da Costas kvarlevor hittas i Solna (Aftonbladet)
• 1984: Sonen (eller barnen) omhändertas av sociala myndigheter (Femina)
• 1985–1986: Rättegång mot två läkare (Wikipedia (användargenererad encyklopedi))
• 1987: Friande dom (Wikipedia (användargenererad encyklopedi))
• 1990-talet: Fallet omprövas utan ny fällande dom (Aftonbladet)
• 2010: Preskriptionstiden löper ut (The Telegraph (brittisk dagstidning))
• 2020: Ny dokumentär och podcasts återupptar intresset (SVT Play (Sveriges Television))

Mönstret: tidslinjen visar hur fallet rörde sig genom rättssystemet – men sonens situation utreddes aldrig i offentligheten.

Bekräftade fakta och oklarheter

”Fallet är en symbol för hur rättssystemet sviker utsatta kvinnor.”
– Julie Bindel, författare och feministisk debattör

”Det här är ett av Sveriges mest ökända olösta mord.”
– Anonym användare på Reddit (true crime-forum)

”Catrine da Costa hade en son som togs om hand av sociala myndigheter.”
– Wikipedia (sammanställning av fallet)

För Catrine da Costas son – om han fortfarande lever – är det enda som är säkert att han växte upp utan sin mor, i en skugga av ett av Sveriges mest uppmärksammade mord. Utan offentlig identitet, utan rätt till sin egen berättelse. För samhället är implikationen tydlig: att glömma offrets barn är att förlänga brottets konsekvenser.

Vanliga frågor

Hur gammal var Catrine da Costa när hon dog?

Hon var 27 år vid mordet 1984. (Femina)

Varför är fallet så känt?

På grund av sin brutalitet, de friade läkarna och att det inspirerat litteratur och dokumentärer. (The Telegraph (brittisk dagstidning))

Finns det några misstänkta fortfarande?

Inga officiella misstänkta finns kvar efter preskriptionen 2010. (Aftonbladet)

Vad hände med Catrine da Costas make?

João da Costa var misstänkt men aldrig åtalad. Hans nuvarande vistelseort är okänd. (Femina)

Har sonen någonsin uttalat sig?

Inga offentliga uttalanden från sonen finns dokumenterade. (Tidspunkten (blogg))

Finns det en belöning för information om mordet?

Ingen offentlig belöning har utlysts enligt tillgängliga källor.

Relaterad läsning

• Björn Tarras-Wahlberg – adlig nämndeman i blåsväder (om rättssystemets aktörer)
• Sveriges Radio P1 Sommarpratare 2026 – hela listan och guide (kultur och samhällsdebatt)

Båda artiklarna sätter in da Costa-fallet i ett vidare sammanhang av svensk rättskipning och samhällsdebatt.